Täby Basket Cup 2000
Det var en måndag. Jag vaknade av att en telefon ringde. Jag svarade och hörde
att det var Eddie som påminde om att vi skulle åka kommunalt till Täby, som
vi hade kommit överens om tidigare. Jag var inte helt säker på vägen dit, men
jag har ju ett sjätte sinne när det gäller att hitta till ställen, så vi kom
dit till slut. Jag ställde mig över läktaren och blickade ut över Tibblehallen.
En match var i full gång så vi satte oss och såg på den. Vår match var efter
den här matchen, så de gick och bytte om medan jag gick och förberedde mig för
att filma matchen (till alla utomstående som inte fattar vad jag menar - jag
var inte med och spelade den här turneringen, jag var kameraman). I uppvärmningen
strömmade låtar från Dr. Dre's "Dr. Dre 2001" ut ur högtalaren. Då ville man
verkligen gå ner och skjuta (jag hade inte rört en basketboll på 3 dar). I alla
fall, första matchen var mot Bankeryd, som vi tidigare hade vunnit mot i serien.
Det gjorde vi även nu, vilket inte var helt oväntat eftersom Peter, Eddie och
Vinko redan från start spelade på topp. De spelade väldigt bra, liksom resten
av laget. Och i andra perioden blev Linus het och gjorde 6 poäng i rad som gjorde
att vi kunde dra ifrån. Det var roligt att se Jonas Öberg tillbaks också.
I nästa match, mot Alvik, spelade vi om vem som skulle få privilegiet att slippa
gå upp tidigt på morgonen för att spela kvartsfinal, och istället få börja direkt
i semifinalen. Vi var mycket bra laddade och alla såg fram emot att slå Alvik
som hade vunnit mot oss i serien. Det var mycket jämnt och det blev en overtime
thriller, där vi som tur var klarade oss utan vår stora moneyplayer, Stefan
Borglycke (jag). Vi vann tack vare något som har varit mycket sällsynt den här
säsongen, bra straffkastskytte. Nåt annat som var väldigt roligt att se i den
här matchen mot Alvik var att Eddie äntligen började se korgen och ta skotten
(som han vägrar att inse att han kan sätta) och gå aggressivt på korg. Dessutom
gjorde han inte en enda turnover, så det var en mycket stark insats av honom
(ha i åtanke att han snittar en hel del turnovers i serien, så det var väldigt
bra gjort).
Nästa match var mot Harem, som vi visste att vi kunde slå om vi spelade bra,
eftersom vi vann mot dem förra året i Norrköping Basket Cup (visserligen med
Thomas Öberg i spetsen, som tyvärr är skadad och inte kunde vara med). På tal
om Harem, en skara kvinnliga fans hejade på (och gav framför allt Björn och
Vinko sitt enerverande stöd). I alla fall, vi spelade bra även här, men på något
sätt lyckades Harem hålla sig kvar och satte en dramatisk alley oop i slutsignalen
och det gjorde att vi blev tvungna att spela ännu en overtime (andra dagen i
rad). De klev Johan Kvarby upp och spelade strålande. Han satte straffkast efter
straffkast och gjorde allt rätt för att vi skulle vinna, vilket var nära att
vi inte gjorde ändå eftersom Harem hade ett sista skott i slutsignalen (men
det missades). Finalen nästa.
I finalen såg alla laddade ut och verkade beredda på den inte alltför lätta
uppgiften, Blackeberg och den väldiga #16. Peter fick ta hand om honom och han
gjorde det väldigt bra. Men det räckte inte, eftersom vi inte spelade på samma
nivå som vi hade spelat innan och alla hade för mycket respekt för dem. Dessutom
lät de inte Björn eller Vinko (våra bästa skyttar) få några bra skottlägen,
så vi förlorade med 7 poäng. Därmed gick vår streak på 11 turneringsmatcher
i rad vunna (det började redan förra året i Norrköping Cup, där vi vann alla
7 matcher och fortsatte nu med 4 till här i Täby). En annan liten besvikelse
var att vi inte fick se någon slam dunk från Dr P, Peter Sahlberg. Dessutom
var han inte på topp någon gång under den här turneringen (eftersom han av någon
anledning var "trött som en skinkmacka"). Men jag är övertygad om att han kommer
tillbaks till sin gamla form när serien börjar. För att sammanfatta det hela
måste jag bara säga att det var en rolig turnering med många bra matcher och
minnesvärda highlights.
Jag vill också passa på att ge credit åt Haga Baskets coaching staff som bistod
med mycket taktiskt och förstklassigt coachande :) Jag tror att efter ett långt
uppehåll från träningarna ser vi alla fram emot att komma igång igen och ta
vid där vi slutade förra säsongen (och självklart vid den här turneringen, där
vi som sagt har spelat mycket bra). Det var allt jag hade att skriva om den
här turneringen.
Stefan "Baby Jordan" Borglycke