Fiskar

Växter

Allmänt

Bilder

Länkar

Gästbok

E-posta
mig

Om odlingsformer och fiskkvalitet

Kan vi vara säkra på att den fisk du köper i affären är frisk, inte bara när det gäller sjukdommar utan även att den håller tillräckligt hög kvalitet för att leva länge? Det är inte ovaligt att man ser fiskar med deformerad ryggrad eller andra defekter. Dessa kan skyllas på den storskaliga förökningen, framförallt i Sydostasien, där man helt enkelt satsar mer på pengar än på kvalitet. Dessa fel syns oftast i våra vanliga stimfiskar, tex. Neontetra, Sebrafisk och de flesta levandefödare. Men problemen finns även bland andra fiskar, oftast bland Guramis. När man ska köpa fisk gäller det att se till att man får fina exemplar, det kan vara svårt att veta hur idealet är men bilder i akvarieböcker är ett bra mått, och ibland säger sunda förnuftet att det är nåt fel. Just med levandefödarna handlar det ofta om att vid framställningen av nya färgvarianter låter man ofta kvaliteten gå i andra hand. Det är just inavel som ger problemen, och även för hobbyodlaren är det viktigt att skaffa bra avelsdjur, och som inte är nära släkt. Ibland kommer folk men den (dåliga) iden att försöka odla vidare på någon defekt, i ett försök att skapa en fisk som den omedvetne upskattar. Det vanliga exemplet är guldfisken, som var den första arten att förstöras, och detta har nu blivit accepterat, trots att en guldfisk av den typen som vanligen säljs i affärerna är olagligförklarad av EU, pga. att det räknas som djurplågeri att ge djur sådana plågssamma defekter, och det säger rätt så mycket, eftersom inte ens monstertjuren Belgisk Blå förbjöds. Slöjguldfiskens problem kan snabbt sammanfattas:
Alla utom den vanliga formen (avlång och inte så stora fenor) har kroppsformen ändrats pågenom avel (vanliga är endast färgen ändrad på). Detta ger problem. Fisken försöker växa men ben på fisken (tex. ryggraden) har tryckts ihop för att ge den runda formen. Detta gör att de dör sällan av ålder utan av knäckt ryggrad eller ben som växer snett eller organ trycks ihop pga. trängseln i kroppen. De förstorade fenorna gör även att de har svårt att röra sig. När fenorna bara fladdrar lite hur mycket dom än viftar gör det att de har väldigt svårt att kontrollera sina rörelser. På teleskopögonen så har även ögonen satts på små "pinnar" genom avel. Detta gör att det är en ständig värk i ögonen och stakt förvriden syn. Jag tycker därför bara det är humant (fiskant?) att ha former utan hoptryckt kropp eller grovt förstorade fenor. Det skulle nog de flesta tycka om det bara visste hur det är, hoppas jag.