Andra sagan om jätten Vanvärker och Luns by Leda Pytts var inte nöjd med beslutet att låta Vanvärker bygga en väg över bonden Litens mark. Det gav för lite.
Leda Pytts, som var särbo med Allnicke Fanson från en annan by, tog upp förslaget i byrånet.
Leda Pytts visste att många i byrånet lyssnade på Allnicke. Tomma Skryter, som kom från en helt annan by, brukade så ofta stötta Allnicke och Chretin att många trodde att alla tre kom från samma by. Leda Pytts talade med Agnes Dagtingar, som föreslog att de skulle tala med Rottenfal.
Många oroliga bybor hade vänt sig till Länskungen för att klaga. De ville inte riskera att köpa kål från Narra Andras kålodling, som skulle komma så nära vägen över Litens mark, att det stred mot Naturkålvärkets rekommendationer. Länskungen hade läst vad Böhr Avgåsoon, Skremt Harsson och Skremts chef, Bror Semla, hade tillåtit för Narra Andras kålodling. Länskungen gillade det inte och tyckte att bybornas oro var befogad.
Tomma Skryter och hans bygranne, Drummel Sardin, skrev i sin tidning, Veckotradet, att byborna, som var rädda för Narra Andras kål, bara tänkte på sig själva och inte på den globala kålodlingens stora betydelse. De borde köras över på Himmelska flitens torg utanför rånhuset. Stämningen i Luns by var mycket upprörd. Då kallade Leda Pytts och Rottenfal till presskonferens för att berätta att Vanvärker gått med på att bygga en ny väg utanför Luns. De otäcka gödseltransporterna skulle inte lägre behöva gå genom byn. Lokalbladet skrev detta och byborna blev glada. En del bybor kom dock ihåg vad Allnicke hade sagt och frågade om Rottenfal verkligen fick lova att Vanvärker skulle bygga en ny väg.
Leda Pytts frågade om Rottenfal verkligen fick lova att han skulle försöka övertala Vanvärker att bygga en ny väg utanför Luns.
Att Pytts inte fick träffa Storkungen utan fick nöja sig med en storkunge, förteg han. Några oroliga bybor kallade in byrånet för att få svar på frågor om vägen över Litens mark, den nya vägen och hur det egentligen var med Rottenfals löften. Byborna hade önskat låna protokollet från byrånets möte, då Allnicke krävt skriftligt avtal från Vanvärker. Allnicke hade lagt beslag på protokollet, så byborna fick läsa upp en gammal avskrift. Byborna frågade om Vanvärker verkligen hade skrivit på ett avtal om att bygga vägen.
Byborna begrep inte vad Allnicke menade och lämnade mötet utan att ha fått reda på varför Allnicke ändrat sig. Tomma Skryter, från Elitbyn, gillade inte att byborna hade förberett frågor till byrånet. Han skrev i Veckotradet att de som frågade var amerikaniserade jesuiter. Tomma Skryter ville förbjuda vanliga bybor att ställa sådana frågor. Byrånet beslutade nu att diskutera Vanvärkers väg över Litens mark, eftersom Rottenfal lovat att försöka övertala Vanvärker att bygga en väg utanför Luns. I byrånet debatterades frågan och nästan alla talade om vikten av den globala kålodlingen. Debattnivån nådde enastående höjder:
Odlarpartiets Slarw Andreson var en av de få, som inte tyckte att det räckte med att Rottenfal lovat försöka övertala Vanvärker att bygga en ny väg utanför Luns. Hans bykamrat Fertil Görason visade hur kål från vägnära miljöer såg ut. Tomma Skryter gick då upp i talarstolen och berättade att den förvridna kålen såg helt annorlunda ut i dagsljus, det hade han läst i en rapport. Nu kunde byrånet med gott samvete ge Vanvärker tillstånd att bygga vägen över Litens mark. Så gick det till, när Allnicke Fanson från en annan by bestämde att Rottenfals löfte till Leda Pytts, om att lova försöka övertala Vanvärker att bygga en ny väg utanför Luns, var det samma som att Vanvärker skrivit på ett avtal om att bygga en ny väg. Mats Lind PS. Allnicke har inte friat till Vanvärker men älskar hans juveler. DS
Sidan är senast uppdaterad 1998-04-29 |