Saknaden efter dig är något vi inte kan skriva i ord, men den enda tröst vi har är att vi hoppas att du har det bra nu. Utan sjukdomar och smärtor.

Att du var en underbar människa och såg till de dina och även andra medmänniskor med en sådan osjälviskhet, kan bara de som kände dig beskriva. I ur och skur, dag som natt, hjälpte du de som behövde. Du tänkte aldrig på ditt eget bästa, inte ens i din sista stund här bland oss.

Att du så tragiskt skulle lämna oss, och det livet som du älskade så mycket, kan vi inte göra något åt. Men i vårt minne ska du leva i alla våra dagar.