Öland
Helena
Länkar
Tillbaka
Öland, som är Sveriges minsta landskap, är en ö i Östersjön och gränsar i väster
till Småland. Öland har en yta av 1342 km2 och 25781 invånare (1993).
Landskapsvapnets hjort (kronhjort) erinrar om att det på 1500-talet infördes hjortar till Öland för de kungliga jakterna. Att hjorten bär halsband är en inte oviktig detalj i det historiska sammanhanget, därmed markeras nämligen att det rörde sig om tamdjur. Halsbandet utgör för övrigt, sedan 1944, den enda skillnaden gentemot Ålands vapen. Landskapsväxt är ölandssolvända och landskapsdjur näktergal.
Sju själ att besöka Öland:
Ottenby Naturum - Här finns utställningar om fåglar, platsens natur och historia. Ottenby är en av landets bästa fågellokaler. I naturreservatet finns ett rikt utbud av vacker natur och rik kulturhistoria som starkt förknippas med Vasakungarna. Ottenby lund är en gammal kunglig jaktpark där Johan III lät plantera in dovhjortar. Ölands störsa gravfält finns också här liksom Karl X lät bygga från kust till kust.
Eketorps borg - Borgen är idag en levande forntidsby med rekonstruerade hus från järnålder och medeltid.
Himmelsberga museum - Ölands bäst bevarade dubbla radby med stora, kringbyggda gårdar från 1700- och 1800-talet. Husen står möblerade med allt sitt innehåll, precis som de sista invånarna lämnade dem.
Stora alvaret - Är en vidsträckt kalkstensplatå nästan helt utan träd, 37 km lång 15 km bred. Den tunna jorden ger landskapet ett till synes kargt intryck, men här finns faktiskt några av landets rikaste miljöer. Ett flertal unika djur och växter har här sin enda utpost.
Capellagården - Hantverksskola grundad av Carl Malmsten i slutet av 1950-talet. I dag bedriver Capellagården eftergymnasiala utbildningar inom möbel- och inredningssnickeri, keramisk formgivning, textil formgivning samtträgårdsodling med biodynamisk inriktning. Capellagården har en av södra Sveriges största örtagårdar.
Borgholms slott - Slottet är inte bara ett ståtligt arkitekturmoment utan också ett av vårt lands stora historiska minnesmärken.
Solliden - Solliden är kungafamiljens sommarparadis på Öland. Det vita slottet i Italiensk stil uppfördes 1903-1906 av drottning Victoria. Drottningen lät också anlägga Solidens stora och vackra park som än i dag är en av Sveriges vackraste parkmiljöer.
Växt och Djurliv:
Öland är i förhållande till sin storlek Sveriges artrikaste landskap. Floran hör till
Sveriges bäst kända. Växtlivet präglas av det torra, varma klimatet och den stora
kalkrikedomen. En av de mer omtalade växterna på Öland är landskapsblomman ölandssolvända,
som under sin mest intensiva blomningstid under försommaren färgar stora delar av
alvarmarkerna intensivt gula.
De stora alvarmarkerna ,som finns över större delen av ön, är mycket omtalade och det är framför allt djurens betande som har bidragit till det öppna landskapet. På alvarmarker där kalkstenen går i dagen dominerar mossor och lavar, men där det finns ett jordtäcke på alvarängarna och i sprickbildningarna påträffas en rik flora med buskar och ris men också med örter, såsom axveronika, backtimjan, bergsskrabba, blodnäva, brudbröd, fetknoppar, getväppling, gräslök, gullborste, jordtistel, krutbrännare och andra orkidéer samt murruta, praktbrunört, tok, våradonis och landskapsblomman ölandssolvända. Alvarets ibland fuktiga partier, vätarna, kan hysa tågarter och örter, som luddkrissla och knutnarv. I de ständigt fuktiga alvarträsken är artrikedomen inte stor; där kan finnas ag, bunkestarr, naten och kransalger.
Landskapets mellersta delar består ofta av mycket täta lövskogar och hassellundar, hässlen. Mittlandsskogen med ask, avenbok, ek, hagtorn, hassel och lundalm är Nordeuropas största sammanhängande lövskog. På norra delen av ön finns barrskog med framför allt tall, särskilt på sandområdena i Böda kronopark. Buskmarker med bl.a. björnbär, blåhallon, rosarter och slån är på många håll vanliga. Artrika ängsmarker med orkidéer och många andra kalkgynnade och kalkkrävande växter finns i stora delar av landskapet. Strandängarna har rik flora med bl.a. blåsklöver, gåsört och klöverärt. Kulturpåverkade marker och särskilt vägkanterna har vanligen rikt växtliv. Där finns bl.a. cikoria, kungsljus, malvor, lusern, sötväpplingar, nicktistel och ulltistel. En av de mycket berömda vägkantsväxterna är blåeld, som är särskilt känd från Neptuni åkrar på norra Öland, där den växer på såväl vägkanterna som stenfälten runt omkring.
Djurlivet skiljer sig i många drag från djurlivet i övriga landskap, mest påtagligt är det i småkrypsfaunan, men även fågellivet är säreget och rikt. Totalt har det observerats mer än 380 fågelarter, varav åtminstone 145 häckar regelbundet. Under vår och höst passerar stora mängder flyttfåglar. Ölands däggdjursfauna liknar det intilliggande fastlandets. Dock saknas bl.a. mullvad, iller, skogssork, hasselmus och numera även utter. Älg finns främst i norr och i de mellersta delarna.
På Alvaret och kring dess s.k. mossar och vätar häckar bl.a. ängshök, höksångare, rödspov, svarttärna och den sydliga underarten av ljungpipare. Här finns en del kalk- och värmegynnade insekter och andra småkryp som inte förekommer någon annanstans i Nordvästeuropa, i andra fall finns de också på Gotland men inte alls eller mycket sällsynt på fastlandet. Mittlandsskogen och skogarna i norr hyser en exklusiv insektsfauna, vilken är som rikast i Halltorps hage med bl.a. stor ekbock (fridlyst). I vätarna i Mittlandsskogen finns en god stam av långbensgroda. Till lundarnas karaktärsfåglar hör landskapsdjuret näktergal; bland de mer sällsynta är sommargylling, halsbandsflugsnappare och mindre flugsnappare. Östra Ölands strandängar är fågelrika. Där och i synnerhet på vallarna innanför hörs under försommarnätterna kornknarrens raspande läte.