Instrumentet jag spelar på heter Hammond L-100P (P:et står för portabel, HA!). Orgeln är minst sagt besvärlig att plocka med sig. Bilden till vänster visar modellen,L-101 men kan vara en L-102, det är träslaget som skiljer dom åt. Till höger ser ni min modell som är ganska ovanlig till utförandet.(Alla bilderna går att se i sin originalstorlek om ni klickar på dom. Klicka på tillbaka-knappen för att återgå.)
L-100p och P-100 modellen har kontroller för att kunna styra Lesliet med händerna. Jag använder inte den funktionen utan har byggt en fotkontroll för detta. Sedan finns det en uppsättning knappar för att kunna lägga till en percussiv extraklang till tonen när den slås an.
Denna effekt går, med ytterligare en knapp, att förlänga något så att percussionstonen klingar lite längre. Sedan finns det en knapp som heter "chorus" och är till för att bredda klangen (denna effekt gör ingen märkbar skillnad i klangen när man spelar rock). Sedan har vi ett vibrato som går att ställa långsamt eller snabbt (denna effekt är rent skrattretande och går under namnet "kaninrunk"om uttrycket tillåts).Grundprincipen för en "tonhjulsorgel", som L100:an är, är att man har en axel med ett stort antal skivor som har 2, 4, 8, 16, 32, 64, eller 128 tänder för 7 olika oktavlägen. Axeln snurrar med de varvtal som motsvarar tonlägena, alltså ett varvtal för c och ett annat för c# o.s.v.
Mot varje skiva sitter det en magnetisk spole som, tack vare tandningen, alstrar en svängning. Denna svängning blandas med svängningar från andra skivor för att frambringa den exakta tonen, som sedan förstärks med en inbyggd rörförstärkare.
Via "drawbars" som sitter bredvid klaviaturen, kan man färga klangen genom att blanda från oktav ters eller kvint. Man räknar samma oktav som 8´ oktaven över som 4´ o.s.v. Detta gör att man kan plocka in klangen från kvinten, tre oktaver ovanför, t.ex. Det är detta som gör att orgeln får sin speciella klang.
Nu räcker det inte med detta när man skall spela rock. För det första måste man ha ett "Leslie", vilket är en högtalare med roterande bas- samt diskanthorn.
Genom denna högtalare får man det soundet som dom flesta känner igen. Utan ett Leslie skulle orgeln låta ganska tråkig. Lesliet går med en grundhastighet som går att ställa i tre olika lägen genom att flytta en drivrem på drivaxeln. Man har sedan omkopplare, antingen på orgeln eller lös, för att öka varvtalet och därigenom skapa ett vibrato.
Sedan kommer vi till det som verkligen gör soundet rätt för hårdrock, och det är förstärkaren. Jag har lett in ljudet från orgeln i en lös rörförstärkare och överstyrt ljudet å det grymmaste för att det skall låta som jag vill ha det. Detta kräver att man bygger in ett delningsfilter i lesliet och kopplar ifrån den inbyggda förstärkaren som ofta sitter där.
Det instrument som jag har i min ägo är troligen byggt i Danmark i början av 60-talet men säkrare identifiering än så har jag inte fått fram. Den har varit med om en hel del och saknar allt av sin forna glans, men ljudet är helt gudomligt. Jag letar på nätet efter information på min modell men har hitintills inte lyckats hitta, vare sig bilder eller infomation om den som stämmer.Om ni vill fråga något eller har information som jag behöver, är ni välkommna att maila mig.
