Inför kommunfullmäktige kring budgetdirektiven för 1999: Sven-Olov Edvinsson ©
Umeå måste stimulera lusten, skapa kunskap och skapa möjligheterna.
Jag har en vision för Umeå kommun och vårt arbete i fullmäktige:
Vi ska återge värderingarna sin betydelse för kommunens arbete.
Stimulera lusten att utveckla olika verksamheter.
Skapa förutsättningar för djupare kunskaper.
Skapa möjligheterna och resurser.
Umeå liksom Sverige står inför nya möjligheter. Tillsammans kan vi lyfta Umeå in i 2000-talet. Grunden för detta är en stabil ekonomi, förmåga till ansvarstagande och samarbete. De senaste valperioderna har i präglats av den ekonomiska krisen. 1994 bestod en tredjedel av lönen till läraren och undersköterskan av lånade pengar. Centern har mer än något annat parti under 1990-talet tagit ansvar för att sanera svensk ekonomi och nu är målet uppnått:
Fullmäktige är en av de tydligaste uttrycken för vårt demokratiska styrelseskick. Demokratin medel är förhållningsregler som underlättar människors samlevnad. Men det gäller även ekonomin. God ekonomi skapar handlingsfrihet och bärkraft och trygghet. Den politiska debatten handlar mestadels om avvägningen mellan individuella friheten och och den gemensamma.
Centern ser arbetet med att återställa tilltron till välfärdssamhället dom den första viktiga frågan. Kvalité och framtidstro i skolans arbete är särskilt viktig för Umeå. För att nå god kvalité krävs att kunskaperna inom de olika verksamheterna ständigt utvecklas, att tillgången till bra medarbetare är god samt ekonomiska resurser. Vidare behövs tydliga etiska utgångspunkter i det konkreta vardagliga arbetet kring enskilda människor oavsett om det handlar om barn i skola och omsorg eller äldre i hemtjänst och boenden..
Kommunens ageranden för att hela tiden stimulera en ökad företagsamhet är enligt centerns mening den andra viktiga frågan. Begreppet har egentligen en bredare betydelse dvs. både traditionellt entreprenörsskrap och aktiviteter inom den breda sociala ekonomin exempelvis frivilligorganisationerna inom exempelvis kultur, socialt föreningsliv och idrott, kooperativa verksamheter inom barnomsorg, skola och vården. Den starka utvecklingen inom Västerbottens och Umeås byarörelse är ett annat exempel på företagsamhet som även med stor framgång kan tillämpas på livet i stadens olika delar. Frågor kring kvinnors företagande är av stor betydelse
Senare års utveckling både i Umeå och i andra kommuner pekar på ett integrerat områdestänkande. Utveckling inom Ersboda skulle kunna stimuleras positivt om stadsdelen fick möjlighet att agera utifrån ett helhetsperspektiv. Det som hänt och händer på Ersboda måste betraktas som ett demokratiskt misslyckande för kommunen präglat av splittrat agerande, sena reaktioner, sektorstänkande istället för helhet. Det krävs en ändring för att främja stadsdelens samlade utveckling. Det gäller det ansvar som kommunen har men även andra aktörer från landsting, stat, föreningslivet och den privata sektorn. Områdesnämnd är en möjlighet. Ett utvecklad medborgarkontor skulle bidra till att stärka identiteten för stadsdelen och därmed bidra till att återskapa förtroendet bland enskilda människor.
Skolan och utbildning är en livsnerv för Umeå. Fortfarande har vi flera generationer i vårt land och vårt län för vilka rätten till högre utbildning aldrig varit någon självklarhet. Utbildning har betraktats som ett privilegium för fåtalet. Tyvärr finns den synen fortfarande företrädd i debatten. Den stora satsningen på kunskapslyftet beskrivs som slöseri eller manipulation med arbetslöshetssiffrorna. För centers är 100 000 nya platser för att ge människor gymnasiekompetens, och 68 000 nya platser i högre utbildning ett sätt att satsa både på individerna och välfärden. Umeå är det universitet som fått mest platser i dessa satsningar.
Grunden för utbildningen finns i förskolan och grundskolan. Vårt besked till föräldrar, elever, lärare och annan personal är: För några år sedan lånade Sverige till en tredjedel av skolans utgifter. Nu har vi egna pengar till förbättringar. Vi ska stärka skolan steg för steg. Inte minst elevvården ska få bättre förutsättningar.
Elevvårdspersonal ska stödja och komplettera lärare och annan skolpersonal. Därför måste elvårdsteamen besitta goda kunskaper om barn och ungdomars psykiska, sociala och biologiska utveckling, om mellanmänskliga relationer och om samspelet i en grupp eller en organisation samt den pedagogiska vardagen i skolan. Elevvård måste dels finnas nära vardagsverksamheten, dels samlas i kommunens specialpedagogiska resurscentrum. Specialpedagogerna utgör en viktig resurs. Antalet specialpedagoger har minskat oroväckande. Kommunen måste förändra sin policy i dessa frågor.
Senare års utveckling inom gymnasieskolan belyser att behoven av en god elevvård även finns för gymnasiets elevgrupper.
Kommunens elevård ska vidare harmoniseras med de nationella satsningarna på skolan.
Den satsning på kvalitet och likvärdighet i skolan som presenterades i ett tiopunktsprogram i samband med regeringens vårproposition berör flera viktiga frågor kring skolans mål, stöd till lärare och ledare samt satsningar på naturvetenskap och IT. Frågor kring elevvårdens omfattning och uppbyggnad ligger emellertid helt inom kommunens ansvarsområde. Däremot finns säkert goda möjligheter att synkronisera satsningarna inom elevvården med tiopunktsprogrammet.
Mot denna bakgrund föreslår centern att elevvården inom skolstyrelsens och kommundelsnämndernas ansvarsområden tillsammans genom ramtillskott tillförs 5 miljoner vardera åren 1999 och 2000
För familjerna behövs en valfrihets- och rättvisereform. Ett samlat, beskattat familjestöd från staten samt friheten att välja omsorgsform för sina barn, offentligt finansierat med olika alternativ
Innehållet i det vardagliga arbetet med och kring de enskilda människorna behöver uppmärksammas i högre utsträckning. Motivet är dels vårdtagarnas frihet och möjlighet till självbestämmande och rättssäkerhet, dels medarbetarnas fortlöpande behov av att utveckla arbetsinnehållet utifrån moderna kunskaper kring vård och etik. Kommunens attityd till utbildning och utveckling bland personalen är särskilt betydelsefull för möjligheterna att hela tiden rekrytera ny personal och därmed förhindra en hotande personalbrist . En satsning på kompetens ger kommunens stora möjligheter att tillgodogöra verksamheterna delar av det särskilda stimulansbidrag 300 miljoner/år 1999-2001 som föreslås i vårpropositionen.
En annan fråga av betydelse för framförallt funktionshindrades livskvalitet är färdtjänsten. Principen om en harmonisering mellan färdtjänsttaxan och kollektivtrafikens avgifter i hela kommunen måste prioriteras åren framöver.
Centern förslår ett uppdrag så att personalförsörjningsfrågorna inom äldre- och handikappomsorgen blir föremål för en samordnad och riktad informations och rekryteringskampanj för att både öka intresset i gymnasieutbildningarna och återskapa förtroendet för arbetsområdet i sig.
Centern föreslår vidare att ramen för riktad kompetensstatning till i första hand äldre- och handikappomsorgens personalgrupper inom socialnämndens och KDN:s ansvarsområden utökas med 5 miljoner 1999 och 10 miljoner 2000.
Centern föreslår beträffande färdtjänsten att den nya Färdtjänstnämnden ges i uppdrag att under 1999 presentera en plan för en fullständig normalisering av färdtjänsttaxan i hela kommunen i två steg åren 2000 och 2001
Jag vill påpeka att det finns brister i sättet att värna kunskap om kompetens. Utbildningsstoppet under 1997 inom handikapp- och äldreomsorgen var enligt min mening farlig. Skolstyrelsen beslut att inte genomföre påbyggnadskurser inom omvårdnadsprogrammet är ett annat exempel. Sätte att ta till vara speciallärare/-pedagoger inom skolan är ett tredje exempel.
Kulturens betydelse för Umeås utveckling är väldokumenterad. Både bredden och djupet i kulturlivet har betydelse. De senaste åren finns emellertid signaler på en viss avmattning. Detta belyser behovet av en process som hela tiden värderar för att förändra och utveckla. Detta talar för ett projektinriktat arbetssätt som ger möjlighet till nya grepp som att arbeta över såväl geografiska gränser som olika kulturgränser. Center gör den bedömningen att det kommunen i detta skede återigen behöver kraftsamla för att med öppna och nyfikna ögon utveckla Umeå som kulturstad. Därför vill vi satsa 3 miljoner av utvecklingsresurserna för att stärka Umeå kulturprofil.
Det behövs ett politiskt ledarskap som ser processerna och strävan efter konsensus som viktiga. Det gäller givetvis inom kommunens gränser men mer än någonsin är Umeås framtid även en funktion av omvärlden. Ledarskapet måste ges en funktion i vidare sammanhang samtidigt som vardagens detaljer många gånger bättre kan lösas av andra aktörer.
Flera förvaltningar har utvecklat intressanta kunskapsvägar genom att satsa på forskning och utvärdering, samverkan över gränserna m m Kommunens ledarskap ska bejaka samma öppenhet. Ledarskapet ska eftersträva konsensus som ett led i den nya umeandan
Den senaste tidens debatt om sätte att hantera Västerbottens musiken tycker jag illustrerar dessa frågor. Jag har känt och känner personligen oro över hur frågorna hanterats, låsningar som gör alla till förlorare. Allt skulle vinna på förnuft och konsensus istället för sårade känslor. Sett utifrån ledarskap kan jag heller inte sympatisera med de som dundrar och kräver huvuden på fat. Det finns utrymme för ett betydligt mer fingertoppskänsligt arbete för att komma vidare. Jag ville och vill satsa på detta sätt att arbeta.
Ett område som kräver konsensus för att lyckas är sättet hur kommunen agerar internationellt. Årets Strömbäcksdag visade tycker jag ett stort behov att utveckla kommunens och regionens strategier både i Norden och inom EU. Det handlar om kunskap på hemmaplan och kunskap om bortaplan. Det handlar om att agera tillsammans med vänner och skapa nya allianser. Centerns motion i början denna valperiod om principer för det internationella arbetet resulterade såsmåningom i ett program antagit i enighet. Men utvecklingen är så snabb att vi behöver ompröva och vidareutveckla det internationella programmet.
Förutsättningarna för Umeås utveckling ligger i en politik som ligger i den politiska mittfåran. En trygg och stabil utveckling inom skola och vård kräver resurser utan utrymme för drastiska skattesänkningar. Samtidigt måste den ekonomiska utvecklingen bygga på företagsamheten inom kommunen stimuleras. Kommunen ska ge idé- och värderingsdiskussionen större utrymme. Både skolan och vården ska styras mer av idéer än byråkrati. Oavsett resurser behövs t.ex. tydligare etiska fundament I det vardagliga arbetet kring och med enskilda människor. Kommunens planeringsfrågor kan ges en betydligt bredare långsiktig förankring både bland medborgare och andra viktiga aktörer i kommunen exempelvis de två Universiteten och näringslivet både i staden och på landsbygden. Mitt i alltsammans är livsmiljön både fysiskt och i upplevelsen en mycket central fråga. För detta krävs ett nytt ledarskap som präglas av öppenhet och konsensus. Det är ett ledarskap som måste ligga i strömfåran i politikens mittfält. Den nya centerns är beredd att ta sitt ansvar för detta nya ledarskap.
Herr ordförande jag vill avsluta med att yrka bifall till centerns yrkanden i kommunstyrelsen när det gäller budgetdirektiven. Flertalet av yrkandena får stöd av flera andra partier vilket gläder mig. Jag ser det som exempel på att balansen måste ligga i mittfältet.
Sven-Olov Edvinsson ©
