Förutsättningarna för Umeås utveckling ligger i en politik som ligger i den politiska mittfåran. En trygg och stabil utveckling inom skola och vård kräver resurser utan utrymme för drastiska skattesänkningar. Samtidigt måste den ekonomiska utvecklingen bygga på företagsamheten inom kommunen stimuleras. Kommunen ska ge idé- och värderingsdiskussionen större utrymme. Både skolan och vården ska styras mer av idéer än byråkrati. Oavsett resurser behövs t.ex. tydligare etiska fundament I det vardagliga arbetet kring och med enskilda människor. Kommunens planeringsfrågor kan ges en betydligt bredare långsiktig förankring både bland medborgare och andra viktiga aktörer i kommunen exempelvis de två Universiteten och näringslivet både i staden och på landsbygden. Mitt i alltsammans är livsmiljön både fysiskt och i upplevelsen en mycket central fråga. För detta krävs ett nytt ledarskap som präglas av öppenhet och konsensus. Det är ett ledarskap som måste ligga i strömfåran i politikens mittfält. Den nya centerns är beredd att ta sitt ansvar för detta nya ledarskap.
Mycket få umebor har hunnit bilda sig en vardaglig uppfattning om lokalpolitiken och framtidsfrågorna. Desto viktigare är det att de olika partierna presenterar det lokala perspektivet För Centerns del vill jag presentera en offensiv hållning. Med många nya namn på höstens valsedlar, nya gruppledning vill jag lyfta fram de frågor som jag tror måste prägla åren in i 2000-talet.
Den första punkten handlar om att återställa förtroendet för välfärden t.ex. kvalitén inom handikapp och äldreomsorgen. Som jag ser det är främst kvalitén och framåtandan i skolan den fråga som är viktigast både för enskilda individer som för Umeås förmåga att i framtiden få människors förtroende att satsa sitt civila liv i Umeå. Som exempel vill jag nämna förmågan att stödja barn och ungdomar inför och i skolan. Elevvårdsresurserna har halverats på fem år. Detta måste återställas och vidareutvecklas. Utbildningsstaden Umeå måste hitta bättre sätt att utveckla föräldrar och lärarroller. Specialpedagogerna är alltför bortglömda.
Att trygga skola och vård kräver resurser, vilket gör allt tal om skattesänkningar svårt att förstå.
Sverige har gynnsamma regler för traditionellt företagande. Däremot finns svårigheter kring uppstarterna. De kommuner som uppmärksammat dessa frågor t.ex. för kvinnliga företagare har kunnat göra bra insatser. Servicesektorn har goda möjligheter i Umeå, även den som riktar sig mot hushållen. I kommunens verksamheter behövs mycket tydligare vilja till mångfald för att stimulera företagande.
Begreppet företagsamhet behöver vidgas till den form av företagsamhet som har sin förankring inom den sociala ekonomin exempelvis frivilligorganisationer, friskolor, fritid och idrott, kooperativ med idéerna som drivkraft m fl. Kommunen kan spela en mycket aktivare roll. Många av exemplen finns idag på landsbygden. Kommunens relation till det breda föreningslivet kan utvecklas långt mer än hitills.
Många av kommunens verksamheter berör vardagliga frågor av allra största betydelse för människorna. Hemtjänsten arbetar mitt i människor privata sfär. Skolans medarbetare träffar barn och föräldrar med privatlivets glädjeämnen och svårigheter som fond. Demokratin har både en officiell och vardaglig sida som hela tiden måste värnas och utvecklas. Humanismen är den viktigaste värderingsplattformen för en kommun som Umeå.
Det politiska ledarskapet måste bidra till att värderingsfrågorna ges en respektfull position även i kommunövergripande sammanhang. Dialog och engagemang är förutsättningar för att värderingsperspektiv får större betydelse.
Umeås planeringsfrågor har alltför mycket präglats av motsättningar. Jag vill för min del tona ner tidigare konflikter. Samtidigt måste kraften användas till att återvinna medborgarnas delaktighet i planeringsfrågorna. Jag tror att kommunen måste bejaka tydliga långsiktiga frågeställningar i sitt planeringsarbete. Därför är det helt naturligt att den stundande beslutet om kommunens översiktsplan förskjuts till nästa valperiod för att dels fånga några viktiga stora frågor, dels utveckla former för en bredare förankring både bland medborgarna som andra viktiga aktörer inom kommunen. Jag kan exempelvis tänka mig mer långsiktiga samverkans grupper mellan kommunen, föreningslivet, universiteten och näringslivet som för viktiga områden lyfter och ventilerar visionerna och verkligheten. Då kanske vi kunde komma ifrån tillfälligheternas planeringssystem.
Tryggheten har såväl en social dimension som en relation till livsmiljön. En hållbar utveckling för Umeå är ett centralt politiskt mål för att utveckla tryggheten för främst kommande generationer. Energiomställning och slamhantering är exempel på frågor det kan handla om. Men dessutom ska omtanken om naturmiljöer, landsbygden och staden utvecklas.
Det behövs ett politiskt ledarskap som ser processerna och strävan efter konsensus som viktiga. Det gäller givetvis inom kommunens gränser men mer än någonsin är Umeås framtid även en funktion av omvärlden. Ledarskapet måste ges en funktion i vidare sammanhang samtidigt som vardagens detaljer många gånger bättre kan lösas av andra aktörer.
Flera förvaltningar har utvecklat intressanta kunskapsvägar genom att satsa på forskning och utvärdering, samverkan över gränserna m m Kommunens ledarskap ska bejaka samma öppenhet. Ledarskapet ska eftersträva konsensus som ett led i den nya umeandan.
Centerns vill ta ansvar för det nya ledarskapet - i konsensus med andra.
Sven-Olov Edvinsson
Gruppledare för centern
