Min mamma har Alzheimers och dessa rader skriver jag för att bearbeta de känslor som jag får när jag är med min mor.
Kanske också för att belysa och hjälp någon annan i samma situation.

Kända ansikten vänds mot mig. Ögon fyllda av frågor.
Vem är du? Vad vill du?
Det känns viktigt att hälsa och tala om vem jag söker.
- Hej, Aina, jag söker min mamma, hon var inte på sitt rum...
- Hon är på toaletten med Alva.
Aina närmar sig sakta dörren och knackar försiktigt:
- Ulla, du har besök.
Jag tittar rakt in i mammas ögon och säger:
- Hej mamma, det är ´"dotra´diin".
Tydligheten skapar lugn. Glädjen i hennes ansikte avspeglas i ögon och kroppsspråk.

Startsida Startsida

Armarna slås ut och hon utbrister:
- Så roligt. Kom hit så jag får krama dig!
Ja´ blir så glad, tänk att du skulle komma,
när jag precis hade tänkt på dig.
Vi sitter och pratar om mina barn, pappa,
mitt jobb och min man.
- Vet du att jag har två flickor som jag är mycket stolt över? Har jag berättat om dem? säger mamma.
De första gångerna var jag snabb med att berätta:
- Mamma det är ju jag. Jag är Britta!
Effekten var smärtsam både för mamma och mig. Skakningarna i händerna ökade, rädslan och chocken gjorde att hon bleknade.

Fortsättning Fortsättning