Hoppsan, jag har sabbat en diskett som skulle notera betygen! Ytterligare ett bevis på att jag inte har de rutiner som behövs. Det tar tid för mig att få grepp om min nya arbetsplats eller är jag långsam? Nästan i mål med betygen känner jag en stor längtan efter ledighet. Få tid till att rensa upp bland papper och börja förberedelsen för nästa period. Oj, så kul!
Har det undgått någon att ett EU val står för dörren? Vad skall jag rösta på? En rödgrön röra eller en blågul arme? Vilka har Ekonomiska kunskaper av de kandidater som är valbara? Insikt om Europas olika kulturer? Det verkar som att EU och Nato tar egna beslut utan FN´s kännedom. Jag känner att FN inte längre har den tyngd som jag skulle vilja. Acceptera eller reagera, that´s the question. Har du funderat på det?

Det går genom tiden en säregen fläkt.
En sjukdom som allmänt benämnes med jäkt.
Och bannlyst är stunder av ro och av frid, man hör bara ständigt:
- Jag har inte tid. .....

Thomas Alexandersson

Brev från Norge, ett från Oslo och ett från Bodö. Ett via brevlådan och ett vai mail. Det är viktigt och känns härligt när någon kommer ihåg mig. Att  få läsa att livet känns lätt och spännande sprider en rysning av välbehag i mig. Se mig själv på foto gör att kolan får ligga kvar i skålen, åtminstone till i morgon. ;-)
- Ser jag ut så där? Då går jag inte ut! sa min 50åring.
- Jag gillar dig, svarade jag snabbt.

Det är svårt när vänskap prövas. Frågan ställs:
Vad är det du önskar av mig?
Det känns som om något brister invärtes och det snurrar i huvudet när
jag inte förstår den andres behov. En längtan efter känslomässig värme och mer djup i samvaron infinner sig.
Hur möts vi? När? Vad är det vi pratar om när vi får chansen? Sanningar svider ibland. Önskar jag hade Ms klara syn och förmåga att ställa det rätta frågorna. Frågor som öppnar och fördjupar ett möte.. Iris var är du?
Mitt i detta tänker jag:
Tänk vad det är roligt med mitt datajobb!

Examen gör att jag känner glädje och spirande nationella känslor. En skolgård full med skratt, blågula ballonger och sjungande ungdomar förebådar sommaren. När jag styrde stegen tillbaka till jobbet insåg jag att detta var troligen den sista examen som jag skulle bevista. Kunde det vara så? Nej, syrrans son går ut nästa år och då får jag vara med ännu en gång. Examensdagen har högre status än nationaldagen! Det borde vara lika mycket aktiviteter den 6 juni. Hur kan jag själv bidra för att visa att jag är en stolt svensk? Det är ju redan på söndag! Antagligen är jag i potatislandet och skottar dynga! Jag skall hänga en svensk flagga i min bilantenn! Gör det du också!
See you.

Skriv till mig