Duvnäsviken

Röntgenanalys av årsvarviga sediment

Sedimentprovtagningen i Duvnäsviken 1984-03-13 omfattade tre proppar. Vattendjupet vid provtagningslokalerna uppgick till: 19 m (provtagningslokal 1000), 21 m (provtagningslokal 1001) respektive 19 m (provtagningslokal 1002).

Provtagningslokaler i Duvnäsviken.

Delvis överlappande röntgenbilder av den övre delen av sedimentpropp 1000 från Duvnäsviken. De mörka, mer eller mindre runda eller elliptiska fläckarna markerar närvaron av gas i bubbelfas. Provtagningslokalens läge framgår av kartskissen ovan.

De övre, gasrika och årsvarviga avlagringarna var synnerligen lösa i denna sedimentpropp, som ökade ca 2 cm i längd i provtagningsröret efter provtagningen på grund av bildningen och expansionen av gasbubblor, vilket blev resultatet av det reducerade hydrostatiska trycket och temperaturstegringen.

Torrsubstansens vertikala variation i den övre delen av sedimentpropp 1000, beräknad på basis av svärtningsvariationerna längs sedimentpelarens röntgenbild.

För de översta 0,2 m av denna sedimentpropp var i genomsnitt värdet för den våta och den torra (saltfria) volymvikten så låg som 1,03 respektive 0,05. Medelvärdet för den organiska halten, bestämd som glödgningsförlust, var hög i denna del av proppen och uppgick till 23 %. För 50-årsperioden 1930 - 1980 uppgick den beräknade sedimenttillväxtens årsmedelvärde till 0,322 kg/m² (4,6 mm) vid denna provtagningslokal. Bottenvattnets salthalt, täthet och pH-värde ovan sedimentproppen i provtagningsröret uppgick till 4,63 ‰, 1,004 respektive 7.32.

Sedimentpropparna 1001 och 1002 var också gasrika, synnerligen lösa och ökade i längd efter provtagningen, propp 1001 med ca 3 cm och propp 1002 med ca 2 cm. Skillnaden i hårdhetsindex (den ackumulerade mängden torrsubstans i g/cm² från 0 till 10 cm sedimentdjup) var obetydlig mellan de tre propparna. Värdet var extremt lågt och uppgick endast till 0,3.

Tillbaka.

Tillbaka till min första sida.