Byfjordens sediment studerade med radiografisk teknik
Fjordarnas funktion som sedimentfällor och den databank, som representeras av den obrutna lagerföljden i deras djuphålor, utgör synnerligen viktiga paleoekologiska studieobjekt. I Västkustens fjordsystem liksom i Ostkustens vikar utgör mudderslamskikt ofta ett påtagligt inslag i den övre delen av lagerföljden. Dessa kan utnyttjas för studier av muddringens och muddertippningens inverkan på vattenmiljön och för kvantifiering av sedimenttillväxtens areella variation.
Recent bildning av årsvarviga sediment, representerande en syrgasfattig och svavelväterik miljö, förekommer såväl i Östersjöns vikar och djupare bäckenpartier som i vissa insjöar och i Västkustens fjordar, bl a i Byfjorden, vilket illustreras av röntgenbilderna nedan. Byfjorden är en förorenad tröskelfjord belägen utanför Uddevalla och i den innersta delen av Orust-Tjörns fjordsystem. Fjorden är 4 km lång, arean uppgår till 6 km2 och tröskeldjupet till knappt 12 m. Den radiografiska analysen av bottenavlagringarna i Byfjorden baseras på röntgenbilder, delvis i stereo, av 19 sedimentproppar (6 cm breda och 3 cm tjocka), provtagna under perioden 1980 - 1988. Provtagningsplatserna (se kartan längre ner) var belägna på djup mellan 20 och 48 m. Fem av röntgenbilderna (162 st.) visas nedan.
Röntgenbilder av den övre delen av sedimentpropp 961 från ett djup (1983-08-11) av 28 m. Flera sedimentskikt i denna propp kan utnyttjas som tidsmarkörer, enär de består av mudderslam från kända muddringsperioder. Blybokstäverna 0 och X markerar motsvarande nivåer på de delvis överlappande röntgenbilderna.
De mörkare (lösare och mer organogena) sedimentskikten representerar årsvarvens sommarskikt. De ljusare (hårdare) sedimentskikten illustrerar sedimentomlagringen under höstens och vintern stormperioder samt slamspridningen vid muddring och vid tippning av muddermassor. De på röntgenbilderna angivna tidpunkterna för mudderslamskiktens tillkomst baseras till stor del på information rörande muddringar och mudddertippningar, sammanställda av docent Johan Söderström (tidigare verksam vid Länsstyrelsens Naturvårdsenhet i Göteborg). Det ljusa skikt, som daterats till 1946/47, då rensningar företogs vid Byfjordens tröskel och hamnområde i Sunningesund, består till ca 90 % av sand. Markering har också gjorts för det slamskikt, som sannolikt till stor del bildades på grund av jordbävningen (med epicentrum i Oslofjorden) den 23 oktober 1904.
Sedimenttillväxtens årliga variation, mätt som torrsubstans (solids), under perioden 1954 - 1983 vid provtagningsstation 961 i Byfjorden.
För perioden 1954 - 1983 uppgick den årliga sedimenttillväxtens beräknade medel och medianvärde vid provtagningsstation 961 till 135 respektive 100 mg torrsubstans/cm2, motsvarande varvtjockleken 6,9 respektive 5,0 mm.
Röntgenbilder av den mellersta delen av sedimentpropp 1290 från 35 m djup i Byfjorden. Provtagningsdatum 1988-07-17.
Denna laminerade sedimentpropp omfattar mer än 200 årsvarv. Beträffande denna sedimentpropp liksom beträffande de övriga, radiograferade sedimentpropparna från Byfjorden har lagerföljdens datering genom varvräkning verifierats av förekommande mudderslamskikt med känd ålder.
De 200 årsvarvens (1788 - 1988) innehåll av fast material i sedimentpropp 1290 från Byfjorden.
För 200-års perioden 1788 - 1988 uppgick den beräknade årliga sedimenttillväxtens medel respektive medianvärde vid provtagningsstation 1290 till 105 respektive 91 mg torrsubstans/cm2, vilket motsvarade varvtjockleken 4,0 respektive 3,0 mm.
Foto av den del av det rektangulära och transparenta provtagningsröret, som innehöll den mellersta och övre delen av sedimentpropp 1289 med upptill angränsande bottenvatten från 39 m djup i Byfjorden. Bottenvattnets salthalt uppgick till 30 promille och tätheten till 1.023. Jämför med röntgenbilden av sedimentpropp 1290 nedan från närliggande område.
De tjockare, grå skikten i denna sedimentpropp bildades i samband med muddringsarbeten. Det tjockaste av dessa skikt bildades 1974.
Radiografisk jämförelse mellan årsvarv och markörskikt i form av mudderslamskikt i sedimentpropparna 961 och 1290. Kurvan, som visar variationen i torr volymvikt, är baserad på registrerade variationer i svärtning längs den vänstra röntgenfilmens mittlinje. Röntgenbilden av sedimentpropp 1290 omfattar sedimentnivån 16 - 37 cm. Från Axelsson 2002 (Geo-Marine Letters 21/4).
Den jämförande radiografiska bildanalysen av de 19 sedimentpropparna från Byfjorden har visat att det är möjligt att följa flertalet av de synkrona sedimentskiktens utbredning inom den studerade bottenytan. Den jämförande radiografiska bildanalysen har också visat att 3 nya årsvarv utbildats 1980 - 1983 och att ytterligare 5 tillkommit 1983 - 1988. Den rytmiska lagerföljd, som illustreras av röntgenbilderna ovan, representerar således en årlig periodicitet i sedimentationen och har därför tillsammans med mudderslamskikt med känd ålder kunnat utnyttjas för datering av lagerföljderna.
Röntgenfotograferade sedimentproppar från Byfjorden.
Sedimentpropp nr.......................................Provtagningsdatum
619 - 622.......................................................1980-06-25
957 - 965.......................................................1983-08-11
1288 - 1293...................................................1988-07-17