Nam Ngum reservoaren i Laos
Döda trädstammar sticker upp ovan vattenytan i stora delar av Nam Ngum reservoaren i Laos.
Nam Ngum reservoaren togs i bruk1971 och är den största i Laos. Före dämningen bestod området främst av siltiga, rödgula podsoljordar, till största delen täckta av tropisk låglandsskog. Någon avverkning och röjning av buskar och träd skedde ej före dämningen. Den dränkta tropiska låglandsskogen, till stor del bestående av bambu, har förutom att försvåra navigationen också medfört uppkomsten av stagnant, syrefritt, svavelvätehaltigt djupvatten, som har en otrevlig lukt och som är giftigt för vattenorganismer.
Provtagningslokaler för sedimentproppar i Nam Ngum reservoaren. Staplarna visar medelvärdet för den årliga sedimenttillväxten vid provtagningslokalerna under perioden 1971 - 1991. Från Axelsson 1992 (Sedimentation in the Nam Ngum reservoir, Lao PDR. AB Hydroconsult, Uppsala).
Under April 1991 togs 32 sedimentproppar i Nam Ngum reservoaren, vilka röntgades i Fiskerilaboratoriet vid reservoaren. Studien av dessa proppar gav viss information om syrgasförhållandena i reservoaren. En lukt av H2S kom från de sedimentproppar, som togs i den dränkta skogen och särskilt från de, som togs i reservoarens södra del. Flertalet av de proppar som togs längs de dränkta flodfårorna var emellertid bioturberade, vilket exemplifieras av fotot nedan. I dessa proppar innehöll de översta sedimentskikten en ganska tät bottenfauna, huvudsakligen bestående av tubificider.
Sedimentpropparna togs i genomskinliga, rektangulära provtagningsrör, som invändig var 6 cm breda och 3 cm tjocka. Provtagningsrören med sedimentpropparna och angränsande bottenvatten har transporterats och förvarats vertikalt och röntgats, den översta delen av propparna i stereo, innan bottenvattnet och sedimentpelaren (i samband med dissekeringen och provberedningen) pressats ut ur provtagningsrören.
Röngenbilder av den övre delen av sedimentpropp G7 från Nam Ngum reservoaren i Laos. Blybokstäverna O och B används för markering av korresponderande nivåer på de delvis överlappande röntgenbilderna.
Vid denna provtagningsstation uppgick medelvärdet för den årliga sedimenttillväxten under perioden 1971 - 1991 till 37 mm, vilket motsvarade 16,3 kg fast material per kvadratmeter. Provtagningslokalens läge framgår av kartan ovan.
.
Delvis överlappande röntgenbilder av sedimentpropp G22 från Nam Ngum reservoaren. De övre sedimentskikten är något störda på grund av bildningen, expansionen och avgången av gasbubblor. De hårdare (ljusare) skikten är sannolikt bildade under de angivna (sedimentologiska) årens regnperioder.
Röntgenbildernas svärtning har registrerats längs röngenbildernas mittlinje. Svärtningskurvans toppar, som motsvarar minimivärden för volymvikten i sedimentskikten (torrperiodsavlagringar) har använts för bestämning av gränsen mellan de angivna sedimentologiska åren. För perioden 1971 - 1991 uppgick medelvärdet för den årliga sedimenttillväxten vid denna provtagningsstation till 4,4 kg fast material/m2 och till 13 mm som linjärt mått.
Sedimentpropparnas strukturella sammansättning tyder på att sedimenttillväxten tidvis kan vara ca 10 gånger större längs de dränkta flodfårorna än på de omgivande bottenområdena på grund av sedimentation från bottensökande suspensionsströmmar. Flertalet av sedimentpropparna från de dränkta flodfårorna visade en rytmisk variation mellan hårdare och lösare skikt, avlagrade under regnperioden respektive torrperioden. Årsvarven längs den dränkta Nam Ngum floden kunde delvis följas nedströms genom varvkonnektering mellan sedimentpropparna. Med hjälp av röntgenbilder i stereo var det möjligt att i vissa proppar särskilja 20 årsvarv, representerande den tid, som reservoaren varit i bruk, dvs 1971 - 1991.
Sannolika månadsmedelvärden för tillförseln av suspenderat, oorganiskt material till Nam Ngum reservoaren under perioden 1972 - 1989.
Den enda stationen för studier av sedimenttransporten inom dräneringsområdet var belägen i Nam Ngum floden vid Ban Na Luang. De sannolika månadsmedelvärdena för tillförseln av suspenderat, oorganiskt material till reservoaren, som visas av figuren ovan, är baserade på antagandet att sambandet mellan månadsmedelvärdena för transporten av sediment och vatten i Nam Ngum floden vid Ban Na Luang för perioden 1987 -1990 även gäller för reservoarens hela dräneringsområde och dessutom även för perioden 1972 -1989. Enligt beräkningarna uppgick årsmedelvärdet för tillförseln av suspenderat,oorganiskt material till reservoaren under perioden 1972 - 1989 till ca 1,2 millioner ton, motsvarande en sedimenttillförsel på ca 140 ton/km2 och år. Dessa värden på sedimenttillförseln är troligen av rätt storleksordning men dock mycket osäkra, enär de är baserade på många antaganden. Flodmynningarnas morfologi och bottenmaterialets sammansättning indikerade att tillförseln av bottentransporterat material + suspenderat, organiskt material uppgick till ca 15 % av den totala sedimenttillförseln. Årsmedelvärdet för den totala sedimenttillförseln till Nam Ngum reservoaren torde därför troligen ha varit av storleksordningen 1,4 millioner ton under perioden 1972 -1989. Enligt de sedimentologiska studierna var sedimenttillväxten förhållandevis låg i Nam Ngumreservoaren och det kommer därför att ta mycket lång tid innan större delen av reservoarvolymen fylls igen med sediment. Om sedimenttillförseln kommer att vara av samma storleksordning i framtiden, kommer det troligen att ta mer än 1000 år att fylla 50 % av reservoarens ursprungliga volym med sediment.
Tillbaka till min första sida.