Termiska studier i Skärsjön
Sjöarnas temperaturförhållanden är av intresse ur såväl praktisk som teoretisk synpunkt. Enär den fysikaliska och kemiska skiktningen till stor del regleras av de rådande vattentemperaturerna, är en noggrann kännedom om termiken ofta nödvändig för förståelsen av övriga processer i sjön.
Djupkarta över Skärsjön.
Många sjöar i Sverige heter Skärsjön. Den här omnämnda Skärsjön är en liten passpunktssjö, belägen ca 20 km ONO Uppsala. Skärsjöns yta uppgick 1948 till 308000 m2, medeldjupet till 5,1 m och maximidjupet till 8,5 m.
Vattentemperaturer i Skärsjön ( i mellersta Uppland) 18/1 - 9/5 1948. Från Axelsson 1957, Geographica 31 (Naturgeografiska uppsatser. Redigerade av Filip Hjulström och Valter Axelsson).
Vintern 1948 var bottenvattnets temperatur i Skärsjön högre än vattnets termiska täthetsmaximum, +4oC. Orsaken till den trots detta stabila täthetsskiktningen var, förutom en svag ökning av salthalten mot bottnen, främst den ökning av organiskt material i löst och kolloidal form , särskilt humuskolloider, som de djupare vattenskikten upptagit från bottensedimenten. Isläggningen skedde tidigt och isens maximala tjocklek uppgick till 50 cm. Under vårvintern kunde därför en stor mängd smältvatten bildas under isen. Smältvattnet var saltfattigt och därför lättare än det underliggande sjövattnet. Trots att smältvattnets temperatur kom att passera vattnets termiska täthetsmaximum förblev därför täthetsskiktningen stabil och vinterskiktningen övergick denna vår till sommarskiktning utan mellanliggande, fullständig cirkulation. Islossningen ägde rum den 14 april men vattenmassan började inte att cirkulera fullständigt förrän den 2 maj, då vädret var kallt och blåsigt.
Värmemagasinering och värmeavgivning i Skärsjön 4/11 1948 - 4/12 1949. Från Axelsson 1957, Geographica 31. (Också i Fizikogeograficheskiy Atlas Mira, 1965.)
Sker isläggningen tidigt är medeltemperaturen i tempererade sjöar i allmänhet relativt hög och uppvärmningen från bottnen blir stor, vilket särskilt har betydelse för temperaturkurvans utseende i grunda sjöar. Sker isläggningen däremot sent har vattenmassan och bottensedimenten troligen hunnit avkylas kraftigt och medeltemperaturen i sjön under vintern blir därför låg. Med isläggning menas här den definitiva isläggningen.
Tillbaka.
Tillbaka till min första sida.